Tankar på penséer - en utställning av Gunnar Kaj

Säsongens första utställning i Orangeriet ägnas de variationsrika penséerna, en blomma som sedan 1800-talet använts som en symbol för den fria tanken. Tankar på penséer är skapad av blomsterkonstnären Gunnar Kaj, som hyllats för sina arrangemang och utställningar i slott och parker. 

– Vintertrötta ögon behöver färg. Därför gör vi en tillfällig och vårblommig golvträdgård i Orangeriet som bjuder på både frodig grönska och en rik skala av klara blomsterfärger, säger Gunnar Kaj.

Utställningen Tankar på penséer bjuder på ett vårligt äventyr för alla sinnen, inspirerat av barockträdgårdens strama linjer och mönster. Namnet på den valda blomman kommer från det franska språkets ord för tanke, pensée.

Gunnar Kaj är blomsterkreatören som har utformat omtyckta blomsterutställningar såväl i Sverige som internationellt. Han är även välkänd för att tidigare ha utformat blomsterarrangemangen för Nobelbanketten i Stockholms stadshus under fjorton år i rad. Nu har Gunnar Kaj kommit till Sofiero för att sätta sin prägel på säsongens första vårutställning. 

I Orangeriet har han skapat en formren trädgård med bäddar av blommor i både skira färger och kraftfulla kontrastfärger. I mitten av utställningen rör sig färgerna runt varandra enligt traditionen från barockträdgårdar där slingrande mönster bröt upp den stela formaliteten. Penséer finns i många modeller med en variation av både stora och pyttesmå blommor, enfärgade och mångfärgade.

– Utställningen bjuder på både spröda och blygt nickande penséer i ljusa toner och på kaxigt uppåtsträvande varianter i starka färger. Det de har gemensamt är att de gärna visar upp sitt runda blomansikte, ibland har de till och med små fläckar som ögon. Små men urstarka vårblommor som väcker vår ömhet när våren kommer, säger Gunnar Kaj.

Gunnar Kajs fakta & tips om penséer:

• Penséer har ofta använts som en symbol för den fria tanken av humanistiska organisationer. Detta eftersom den tycks ha utseendet av ett människoansikte. Namnet kommer från det franska språkets ord för tanke, pensée.
• Sitt latinska namn Viola wittrockiana har pensén fått efter botanisten Veit Brecher Wittrock som var föreståndare för Bergianska trädgården i Stockholm i början av 1900-talet.
• Pensén klarar sig även om det blir några minusgrader, därför är den perfekt som vårblomma i Sverige. Den slokar lite i kylan, men rätar på sig så snart sol och lite värme kommer tillbaka.
• Alla växter vill blomma och sedan snabbt sätta frö. Allt för att skapa nya växter. För att hjälpa pensén blomma länge ska du knipsa bort de vissna blommorna. Då slipper pensén satsa sin kraft på att bilda frö och kan istället förtjusa oss genom att fortsätta blomma.
• Om du vet att dina penséer odlats utan gifter så är de utmärkta att använda i maten. Strö ett lager penséblommor över salladen för att skapa en riktigt färgrik rätt.
• Pensén är en sentida släkting till violen. Den är tvåårig medan violer är perenna och blommar år efter år. Penséns blommor är ofta större än violens.
• Stilarna rokoko och barock har utsirade och oregelbundna former. Båda brukar ibland få ge namn åt penséer med krusiga blomblad. I blomsterhandeln kallas de Frizzle Sizzle.
• Luktviol – viola odorata. Har du luktvioler i din trädgård slår doften mot dig redan när du kommer runt knuten. Förr gav man bort doftvioler i små askar, de doftar så kraftigt att doftsinnet blockeras och man måste låta näsan vila för att kunna känna doften igen efter en stund.
• Violer har under perioder varit högsta mode och buketter med doftvioler såldes i gathörnen. Violtvål och violparfym var ett måste för damerna och violett var modefärgen framför andra.